Billig växtbelysning som inte syns på elräkningen
Billig växtbelysning är inte samma sak som den billigaste lampan i hyllan. En lampa köper du en gång, men den lyser fjorton timmar om dygnet hela vintern, och det är driften som avgör vad odlingen faktiskt kostar. En snål lampa till lite högre pris blir nästan alltid billigare än en billig lampa som slukar el. Så håller du nere båda.
Räkna ut vad lampan kostar
Det går att räkna ut på en servett. Elförbrukningen i kilowattimmar är lampans effekt i watt, gånger antalet timmar den lyser, gånger antalet dagar, delat med tusen.
En LED-list på 20 W som lyser 14 timmar om dygnet drar alltså 20 × 14 × 30 delat med tusen, ungefär 8,4 kilowattimmar i månaden. Med ett elpris på ett par kronor per kilowattimme blir det någonstans runt en tia till femton kronor i månaden. Det är billigare än en död basilika, och långt från det kärnkraftverk många föreställer sig.
Poängen med räkningen är att du ser var kostnaden sitter. Den sitter i watten och i timmarna, inte i inköpspriset. En dubbelt så stark lampa kostar dubbelt så mycket att driva, oavsett vad den kostade i kassan.
Verkningsgraden är den dolda kostnaden
Två lampor kan dra lika många watt och ändå ge olika mycket ljus. Skillnaden heter verkningsgrad och anges i µmol per joule, alltså hur mycket växtljus lampan gör av varje watt el.
Här skiljer sig teknikerna åt. En modern LED omvandlar runt 30 till 40 procent av elen till användbart växtljus, mot ungefär 25 procent för ett lysrör. Samma ljus på plantan kostar alltså mindre watt med LED, och över en vinter blir det pengar. En billig lampa som saknar uppgift om verkningsgrad är ofta billig av en anledning.
Fyra sätt att sänka kostnaden
Vill du odla billigt är det här som ger mest tillbaka.
- Sätt en timer. Det billigaste greppet av alla. Lampan lyser bara de timmar den gör nytta, inte en minut extra, och du slipper glömda släckningar. En enkel timer kostar nästan ingenting och tjänar in sig snabbt.
- Välj rätt storlek. Ge inte sallad lika mycket ljus som en tomatplanta vill ha. Överstark belysning på anspråkslösa växter är bortkastad el. Matcha lampan mot det du faktiskt odlar.
- Häng lampan nära. Ljuset tunnas ut snabbt med avståndet. En sval LED nära bladen ger mer ljus på plantan per watt än en stark lampa högt upp, så du kan nöja dig med en mindre lampa.
- Reflektera ljuset. Reflekterande film eller mylar runt odlingen gör att ljus som annars spridits i rummet hamnar på bladen istället. Mer av det du betalar för landar där det ska.
Billigt i längden, inte bara i kassan
Ett lysrör är billigare att köpa, och för frösådd och en hylla bladgrönt fungerar det fint. Men en LED drar mindre el varje månad och håller omkring 50 000 timmar, långt fler vintrar än ett lysrör. Räknar du på hela livslängden är LED oftast den billigare lösningen, även om utlägget kommer först.
Så den billigaste odlingen är sällan den billigaste lampan. Det är en effektiv LED, lagom stor, på en timer och nära plantorna.
Vill du jämföra teknikerna närmare finns LED, lysrör och HPS, och för att bedöma en enskild lampa så läser du specifikationen och hittar bäst i test. Hur du sätter timmarna rätt tar vi i hur länge växtbelysningen ska vara på.