Rätt växtbelysning inomhus när fönsterljuset inte räcker

I november händer samma sak varje år. Plantorna i köksfönstret slutar växa, blir bleka och sträcker sig mot ett ljus som inte finns. Det hjälper inte med ny jord och inte med mer näring, för mellan oktober och mars ger ett svenskt fönster helt enkelt för lite ljus för att något ska växa på riktigt. Med rätt växtbelysning inomhus odlar du örter och sallad året runt, och en bra växtlampa behöver varken ta över rummet eller synas på elräkningen. Här är hur du väljer den, från vilken sorts lampa till hur många timmar den ska lysa.

Vilken växtlampa till vad?

Börja i rätt ände. Det är inte lampan som avgör vad du ska odla, det är odlingen som avgör vilken lampa du behöver. Några krukor örter i köket, en hylla med frösådder och en tomatplanta som ska bära frukt i februari är tre helt olika uppgifter, och de löses med tre olika sorters lampor.

Vilka lampor vi skulle köpa i varje grupp, med pris och ljusdata, står i växtbelysning bäst i test. Ska lampan sitta i en vanlig pendel är guiden om E27-växtlampor rätt ställe att börja.

LED, lysrör eller något starkare?

För en hylla i vardagsrummet eller en bänk i köket är svaret nästan alltid LED. LED-lampor är snåla med el, håller länge och blir inte varma nog att bränna bladen. De kostar mer att köpa än lysrör men mindre att driva.

Ordet fullspektrum betyder att lampan täcker hela det ljusområde växter använder, ungefär 400–700 nanometer. En modern vit LED är i praktiken en fullspektrumlampa, och en lampa som lyser lila ger bara rött och blått. Mer om när du behöver fullspektrum finns i en egen guide, och hur teknikerna står sig mot varandra i LED, lysrör eller HPS.

Hur mycket ljus behöver växterna?

Ljusstyrka mäts där bladen sitter, inte vid lampan. Måttet heter PPFD och anges i µmol/m²/s. Watt och lumen säger nästan ingenting om saken, för watt är hur mycket el lampan drar och lumen hur ljust det ser ut för ögat, som ser mest grönt. Växten använder mest rött och blått.

Bladgrönt och örter vill ha ungefär 150–250 µmol/m²/s vid bladen. Nysådda plantor klarar sig på klart mindre, tomat och paprika vill ha mer. En skruvlampa på 15 W som anger PPFD 153 på 30 centimeter ligger alltså rätt för sallad på det avståndet, medan en ramp som anger 115 redan på 10 centimeter är en förodlingslampa och inget annat. Jämför aldrig två PPFD-värden som är mätta på olika avstånd, för ljuset tunnas ut snabbt på vägen ner.

Du behöver ingen mätare för att komma igång. Häng lampan på det avstånd tillverkaren anger, sätt en timer och titta på plantorna. Sträcker de sig och blir gängliga får de för lite ljus. Kryper bladen ihop eller bleknar i topparna får de för mycket. Hur stor dygnsdos just din växt vill ha hittar du i odlingsdatas växttabell, och hur du läser siffrorna på en förpackning går vi igenom iguiden om LED-växtbelysning.

Hur många timmar ska växtbelysningen lysa?

En billig timer gör jobbet åt dig. Ställ den så att lampan följer din vakna tid, till exempel 06 till 20, så slipper du både glömda släckningar och ljus som stör när du ska sova. Hela resonemanget finns i guiden om hur länge växtbelysningen ska vara på.

Avstånd, värme och bländning i en liten lägenhet

Sen har vi det ingen produktbild visar. En växtlampa i ett litet hem lyser upp mer än växterna. I odlingsgrupper beskrivs lampor som lyser "som ett helt kärnkraftverk", och den som bor på 25 kvadrat utan innerdörrar vet precis vad det betyder. Det går att göra något åt. Rikta lampan nedåt och ställ odlingen så att du inte har ljuskällan i ögonhöjd från soffan. Reflekterande film eller mylar runt odlingen gör dessutom att mer av ljuset hamnar på bladen istället för i rummet.

Färgen på ljuset spelar också roll för hur lampan upplevs. Varmvita lampor på 3 000–3 500 kelvin smälter in bland vardagsrummets övriga belysning, medan dagsljusvita på 6 400 kelvin lyser mer labb än hem och lampor med bara rött och blått lyser rosa. Bländskydd till ramper säljs som tillbehör för någon femtiolapp, vilket säger något om hur vanligt problemet är.

Vad kostar växtbelysning i el?

Räkna på en servett. Watt gånger timmar gånger dagar, delat med tusen, ger kilowattimmar. En LED-ramp på 15 W som lyser 14 timmar om dygnet drar 15 × 14 × 30 delat med tusen, alltså drygt 6 kilowattimmar i månaden. Med ett elpris på två kronor per kilowattimme är det tolv, tretton kronor. En panel på 100 W drar 42 kilowattimmar och kostar drygt 80 kr i månaden med samma elpris.

Kostnaden sitter i watten och i timmarna, inte i inköpspriset. En effektiv lampa, lagom stor för odlingen, på timer och nära plantorna är det billigaste upplägget. Hur du räknar och väljer finns i guiden om billig växtbelysning.

När på året behövs lampan?

Från oktober till mars räcker fönsterljuset inte för något som ska växa på riktigt, så det är då lampan gör jobbet för krukväxter, örter och sallad. Den andra toppen kommer i februari och mars när frösådden står på bänken. Småplantor som får för lite ljus blir gängliga inom en vecka, och det hämtar de sällan igen. Hur du ljussätter dem står i växtbelysning för förodling. Resten av året, från april till september, kan du oftast släcka.

Misstagen som kostar mest

Det vanligaste felet är att hänga en stark lampa högt upp och hoppas att den räcker. Ljuset tunnas ut på vägen ner, plantorna sträcker sig ändå, och du betalar för watt som hamnar i rummet. En svagare lampa nära bladen gör mer nytta per krona än en stark på avstånd.

Det näst vanligaste är att glömma höja den. Plantor växer, och en lampa som satt rätt över frösådden i februari sitter för nära i mars. Handtestet ovan gäller varje vecka, inte bara första dagen. Välj därför ramper med stativ, länkbara skenor eller en armatur där höjden går att ändra.

Sen är det timmarna. Dygnet runt låter logiskt men stressar plantan, som behöver sin mörka period. Och mer ljus är inte alltid bättre. Ger du sallad lika mycket som en tomat vill ha slösar du el och riskerar att den går i blom i förtid. Matcha lampan mot det du odlar, börja i den lägre delen av det plantan tål och skruva upp när den visar att den vill ha mer.

Till sist watten och lumen på kartongen. De säger hur mycket el lampan drar och hur ljus den ser ut för dig, inte hur mycket plantan får. Står det ingen PPFD på förpackningen vet du inte vad du köper, och då är det värt att välja en lampa där tillverkaren vågar skriva ut siffran.

Vanliga frågor om växtbelysning

Alla guider om att välja och använda lampan samlar vi i guiderna. Vill du ställa lampor och deras tekniska data mot varandra finns jämförelsen av växtlampor, och de mått som återkommer förklaras i ordlistan.